I takt med att bankerna blir mer innovativa och börjar nyttja den data de samlat på sig om oss alla så finns det anledning att fundera på vad du kan tjäna och förlora på att ha allting på samma bank. Det har kommit ett regelverk som heter PSD 2 som innebär att bankerna måste dela med sig av transaktionsdata åt andra banker om du ger din tillåtelse. Dina transaktioner kan innehålla information som bankerna sedan använder emot dig, exempelvis för att ge avslag på en låneansökan.
Varför du ska ha ett särskilt kreditkort för transaktioner du vill dölja
Bankerna i Sverige har börjat basera sina kreditrisk- och prismodeller på din transaktionsdata. Det betyder att de tittar på dina (och alla andras) transaktioner som du haft på alla dina bank- och kreditkort. Utifrån den data bankerna har så drar gör de prognoser om dig. Två exempel på detta skulle kunna vara:
- Kunder som handlar på systembolaget varje vecka eller för mer än 500 kr i månaden, har en högre risk för att hamna hos inkasso.
- Kunder som spelar på Svenska Spel, ATG eller ett onlinecasino för minst 1000 kr i månaden, har en högre risk för att hamna hos inkasso.
Om din bank jobbar på det här sättet så innebär det att kunder som använder bankens produkter för att handla på systembolaget eller spela om pengar på internet kan få sämre villkor.
Även alla andra banker kan redan nu ta del av uppgifterna efter ditt godkännande tack vare PSD 2
Om du tänker att det spelar ingen roll att din ”husbank” där du får in lön, betalar räkningar och har kreditkort vet allt detta. Du kan alltid låna pengar av någon annan i framtiden. Då har vi dåliga nyheter för dig.
Enligt ett nytt EU-regelverk som heter PSD 2 som är EU:s andra betaltjänstdirektiv så måste bankerna dela med sig av transaktionsdata när du gett din tillåtelse. Detta möjliggör för nya fintech-bolag att dra nytta av kunskap kring dina transaktioner på andra banker, men även för vilken bank som helst att se dina transaktioner hos vilken konkurrent som helst efter att du gett ditt medgivande.
Inom kort är det möjligt för banker som lånar ut pengar att sätta som villkor att du som kund måste ge dem en fullmakt att samla in din transaktionsdata från samtliga banker för att du ska få ta ett lån. Om alla banker börjar med detta så kommer alltså dina transaktioner att kunna ingå alla bankers modeller.
Om alla banker kan se allt, då behövs väl inget särskilt kreditkort där man döljer det man vill dölja? Det är sant men det är inte riktigt så enkelt i praktiken.
Hur kommer delning av transaktioner mellan banker att fungera i praktiken?
I praktiken finns det banksekretess. Det innebär att bankerna inte vet vilka banker du är kund hos. När de begär din transaktionsdata i framtiden för att kunna göra sina kreditbedömningar så kommer du som kund få ange vilka andra banker du har. Du som kund kommer också få godkänna hämtningen för varje enskild bank med bankid.
Detta innebär att om du har hittat en annan liten bank där du har ett kreditkort som du bara använder till sprit, onlinecasino och annat du vill dölja så kommer den stora banken aldrig veta om detta när du söker ett lån i framtiden om du väljer att inte nämna denna lilla bank där du har ditt hemliga kreditkort.
Vilken bank ska man välja för att dölja vissa transaktioner
Givet att du bara använder kortet i Sverige och gör köp i kronor så behöver du inte bry dig om valutaväxlingspåslag. Om vi antar vidare att du inte ska ta ut pengar i bankomat utan du ska istället göra köp i affär eller på nätet så finns det flera kort att välja mellan.
Det bästa kortet vi hittat är OKQ8, låt oss förklara varför.
Med OKQ8 kan du ha en kredit på så lite som 500 kr. De erbjuder just nu 0,75% i sparränta på pengar du lagt in på kreditkortet så kreditkortet fungerar som ett bra sparkonto. Dessutom, OKQ8:s kreditkort har ingen årsavgift alls och gratis extrakort om du vill dela det med någon. En UC-upplysning tas precis som när du ansöker om de allra flesta kreditkort. Läs mer om kortet i vår recension av OKQ8:s kreditkort.
OKQ8
Hur använder bankerna min transaktionsdata i sina modeller efter PSD 2 infördes?
Bankerna använder transaktionsdata för i huvudsak två ändamål:
- Att kontrollera att dina angivna uppgifter om kostnader matchar det du faktiskt spenderar på dina konton. Dina angivna utgifter använder bankerna för att beräkna din kvar-att-leva-på-kalkyl, (KALP-kalkyl), som ska vara större än 0 när utgifterna är betalda.
- Att bygga riskmodeller för att förutsäga vilken sannolikhet du har att sluta betala på ditt lån och hamna hos inkasso. Bankerna har dels modeller de bygger själva som bedömer risken med att låna ut pengar till dig och mig men också modeller som UC bygger och säljer åt bankerna. UC:s kreditmodeller är dels generella, exempelvis UC Risk Person och UC Risk Blanco, men de bygger också skräddarsydda modeller åt de banker som inte har tid eller kunskap att göra det själva.
Hur bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler (KALP) fungerar
Bankerna måste enligt svensk lag och Finansinspektionens föreskrifter ägna sig åt sund kreditgivning. För att säkerställa att kreditgivningen är sund kan bankerna räkna ut hur mycket du har kvar att leva på när alla dina utgifter är betalda. Bankerna bör inte låna ut pengar åt dig om KALP-kalkylen visar ett negativt resultat, det vill säga att dina inkomster inte täcker dina utgifter. För att beräkna KALP så frågar banken dig om du har lån, hur många barn du har, om någon annan bor i samma hushåll med mer. Utifrån vad du svarar och bankernas antaganden gör de sedan en KALP-kalkyl. Denna beräkning är inte speciellt exakt utan den bygger exempelvis på Konsumentverkets schabloner för hushållens kostnader.
Genom att bankerna nu börjar använda din transaktionsdata så kan de lämna schablonerna från Konsumentverket och istället titta på dina faktiska kostnader. Enligt Konsumentverket så är matkostnaden för en vuxen upp till 30 år 2 620 kr om all mat lagas hemma. Detta är siffror som bankerna använder idag. De banker som börjar använda din transaktionsdata istället för schabloner som denna kommer se dina faktiska kostnader. Äter du på restaurang varje dag och tar hämtmat på helgerna, kanske går på krogen på helgen och handlar på systembolaget ibland så kommer rimligtvis dina ”matkostnader” att vara betydligt högre. Högre matkostnader innebär en lägre KALP och sämre chans att få sitt lån beviljat.
Allmänt om att bankernas kreditriskmodeller för privatlån och kreditkort
Bankernas kreditriskmodeller är ofta logistiska regressionsmodeller som säger med vilken sannolikhet du inom 12 månader kommer bli minst 90 dagar sen med att betala en faktura. För att bygga dessa modeller tittar bankerna på sin historik över alla kunder som haft en viss produkt, exempelvis ett blancolån. Bankerna tittar på alla tänkbara variabler de kan hitta för att hitta mönster mot de som blev 90 dagar sena med betalning inom 12 månader.
Vissa variabler kommer visa sig vara betydelsefulla för att förutsäga vem som blir 90 dagar sen med betalning inom 12 månader. En sådan variabel skulle kunna vara en dummyvariabel som säger att man handlat på systembolaget minst 5 veckor på rad. En annan skulle kunna vara en variabel som säger att man spelat på ATG för minst 1000 kr i månaden de senaste 3 månaderna. Antalet möjliga variabler är oändliga. Det är kreativiteten hos modellutvecklaren som sätter gränserna och tiden den har att bygga modellen för vilka variabler som den kan testa.
Vissa banker är så moderna så de testar olika tänkbara variabler automatiskt med hjälp av machine learning. Andra utgår ifrån hypoteser som personalen har om vad som driver risk och tar därefter fram dessa variabler manuellt.
Banker som använder UC:s riskmodeller kan veta mer om dig i framtiden
Banker som använder UC:s riskmodeller kommer i framtiden kanske att veta mer om dig än andra banker som bygger modeller själva. Detta eftersom 95% av alla krediter finns sparade hos UC och UC därmed har riktigt bra koll på dig. Om banken ber dig lämna en fullmakt så skulle den kunna vara formulerad så att de får hämta transaktionsdata från alla banker som UC har upplysning om att du har en kredit hos. UC visar dock inte vilka banker du har krediter hos, bara vilka som tagit en upplysning på dig senaste 12 månaderna och hur många krediter du har.
Det innebär i nuläget att om du har ditt extra kreditkort för transaktioner du vill dölja hos en bank som använder UC så kommer andra banker nödvändigtvis inte veta om det. Däremot kan det stå att du har exempelvis tre krediter och då kanske den nya banken förväntar sig att du lämnar fullmakt som visar tre olika kreditkort med dess transaktioner.